När ett barn måste placeras akut i ett jourhem - en modell för socialsekreterarens arbete
När ett barn måste placeras akut i ett jourhem kan det förutom att ha blivit skilt från sin förälder även ha varit med om en traumatisk händelse. Barnet kan vara chockat och känna sig övergivet. Ofta kan man inte se på barnet hur det känner sig inuti, det är viktigt att utgå från att barnet befinner sig i kris även om det inte alls ser så ut.
Vi vill förmedla hur man med enkla medel kan underlätta för barnet. I ett akut läge är det inte alltid praktiskt möjligt att följa allt som står i modellen, se den mer som ett stöd i processen.
I den akuta situationen
Om möjligt – samla alla professionella personer för en planering kring utförandet.
Om inte föräldern kan följa med, försök få med någon annan som känner barnet.
Om du inte känner barnet sedan förut - berätta vem du är och vad du har för funktion för barnet och dess föräldrar.
Berätta vad som ska hända med barnet, med föräldrarna, med syskonen osv.
Berätta om dig själv "jag känner flera barn som haft det som du har det just nu och som jag har hjälpt…"
Berätta vart ni ska åka och om familjen ni ska till, att barnet får veta hur jourhemsfamiljen ser ut; finns det djur? Är det positivt eller är barnet rädd för djur? Hur många andra barn bor det där: ålder, kön etc.
Berätta kort och i korta meningar. Kontrollera att barnet förstår vad du menar och kan följa med i det du säger.
Anpassa till barnets ålder.
Berätta att du ska komma tillbaka, säg när, men bara om du vet säkert.
Berätta hur barnet ska få ha kontakt med föräldrarna igen.
Ta med saker som tillhör barnet
Kläder, gosedjur
Sängkläder, kudde
Mediciner, information om allergier och sjukdomar.
Foton på föräldrarna etc.
Ta reda på barnets vanor när det gäller mat, sovrutiner osv.
På väg till jourhemmet
Ta dig tid med barnet, fråga om barnet vill ha något att dricka, stanna om det behövs.
Berätta igen om familjen ni är på väg till. Ta gärna om den information du givit tidigare, barnet kan ha svårt att ta in. Det är ofta lätt att prata i bilen.
Låt inte barnet sitta ensamt i baksätet.
Ha ett extra gosedjur i bilen som barnet kan få om det inte redan har sitt eget med sig.
Framme i jourhemmet
Med större barn kan det vara bra att gå in och hälsa tillsammans. Prata sedan enskilt med barnet en stund och fråga hur det känns.
Hur tänker och känner barnet? Lyssna och anpassa dig till barnet.
När ni är inne hos familjen, hjälp barnet att fråga hur det är där på natten, var ska det sova, kan barnet stänga dörren om det vill? Osv.
Försök berätta hur just det här barnet behöver ha det för att känna sig tryggt.
Berätta när du ska komma tillbaka och vad som ska hända fram till dess.
Ha med placeringsinformation (BBiC) där det framkommer uppgifter om barnet, föräldrarna, mediciner, allergier, skolmaterial, kontaktuppgifter till förskola/skola, kontaktuppgifter till ansvarig socialsekreterare, lagrum m m
Gör en konkret planering för de närmaste dagarna när det gäller skolan, förskolan, kontakt och umgänge med föräldrar och andra viktiga personer, socialtjänstens insatser osv.
Ta tid på dig i jourhemmet så att du känner att du lämnar barnet i trygghet.
När barnet bor i jourhemmet
Det är ofta ovärderligt om socialsekreteraren kan komma tillbaka redan nästa dag. Lova inte något som du inte kan hålla.
Ring ofta och fråga hur barnet mår.
Bygg en allians med barnet. Du är en mycket viktig person. Fortsätt din egen kontakt med barnet och utveckla den under utredningstiden.
Kom ihåg att det är socialtjänsten som ansvarar för hur det enskilda barnet har det i jourhemmet.
Jourhemmet ansvarar för den dagliga omsorgen. Se till att jourhemmet får det stöd det behöver.
Akutplacering av spädbarn
När det gäller spädbarn är det extra svårt att göra en akutplacering utan att föräldern är med. För ett riktigt litet barn kan man ju inte berätta vad som ska hända.
Spädbarn upplever omvärlden genom sinnesintryck, till exempel hudkontakt och dofter. Det är extra viktigt att ta med saker såsom vagnen, sängkläder, nappar, kläder som inte är nytvättade, nappflaska, leksaker osv. Ta reda på matvanor, t ex välling. Ju mer babyn kan känna igen sig i den omedelbara närmiljön desto bättre.
Prata lugnande med barnet och berätta gärna enkelt vad som hänt även om du inte tror att barnet förstår.
Håll barnet stadigt i din famn. Försök förstå barnets signaler och försök ge barnet vad det behöver i form av kroppskontakt, dryck osv. Så mycket mer kan du inte göra men det är gott nog.
Socialsekreterarens behov av stöd
När du gör ett akut omhändertagande av ett barn utsätts också du för stora påfrestningar. Om möjligt – se till att du inte är ensam när du gör en akut placering utan att ni är två socialsekreterare. Ta hand om varandra i er arbetsgrupp och prata gärna med någon erfaren kollega efter placeringen. Det är viktigt med stöd och handledning på din arbetsplats.
Bra länkar:
Förberedelser inför placering
s.179-184:
Planeringsinformation:
https://www.raddabarnen.se/rad-och-kunskap/arbetar-med-barn/var-ar-sigges-hemma/ (raddabarnen.se)